Abstrakt – Reflexioner från samlingen

Olle Bærtling, Nobir, olja på duk, 1956

7 okt - 31 dec 2018

 

I utställningen utforskar vi det abstrakta – som begrepp, som metod och som företeelse. Genom ett lekfullt grepp vågar vi blanda friskt. Oväntade möten och kombinationer bidrar till ett annat sätt att upptäcka museisamlingen. Likt kalejdoskopet har vi ruskat om bland det nonfigurativa och abstrakta och nya mönster och möten formas.

I Abstrakt – Reflexioner från samlingen visas måleri, skulptur, objekt och grafik ur Västerås konstmuseums samling som kan kategoriseras under det icke-föreställande eller nonfigurativa. Det är den vanligaste benämningen av abstrakt. Att abstrahera någonting betyder att avlägsna något, ta bort detaljer eller former.

På ett sätt har all visuell konst genomgått en abstraktion – ingenting kan någonsin vara en exakt avbild av verkligheten. Berättelsen eller motivet har alltid genomgått ett urval. Det går att tala om olika grader eller nivåer av abstraktion. Vissa icke-föreställande verk har inte genomgått en abstraktion alls utan kan ses som ett objekt i sig, något konkret.

Den abstrakta konstens genombrott i den västerländska konsthistorien kom med modernismen och de tidiga impressionisterna, sent 1800- och tidigt 1900-tal. Det var ett sätt att gestalta det sublima – det rena och äkta uttrycket. Abstrakt konst slår igenom i en tid efter industrialismen där maskinen har fått en viktig roll i den mänskliga tillvaron. Icke-föreställande konst blir därmed ett uttryck för ny teknik, en steril miljö och strävan efter perfektion. Ett nonfigurativt, geometriskt sätt att gestalta har dock funnits i tusentals år, exempelvis i dekorationsmåleri på antika vaser och urnor eller i islamsk konst och arkitektur.

I Abstrakt – Reflexioner från samlingen har fem teman ringats in; Minimalism, Geometri, Färgens Betydelse, Hem samt Kalejdoskop. Dessa olika teman kan ge oss flera ingångar till att se och beröras av det abstrakta. I utställningen lär vi känna konstnärer som tagit sig an olika typer av abstraktion och nonfigurativt berättande. Bland annat genom strikta geometriska former, abstrakt expressionistisk stil med spår av spontanitet, kroppslig rörelse och färgens materialitet och inte minst via ett minimalistiskt stramt måleri.

Vi har samlat verk från olika tider och sammanhang för att belysa det abstrakta begreppets komplexitet och bredd. Olle Bærtling, Ann Edholm, Andreas Eriksson och Elli Hemberg med fler samsas i utställningen och ger en ny reflexglimt av Västerås konstmuseums samling.

 

Abstrakt konst på 60 sekunder:
Man skulle kunna kalla konstnären Paul Cézanne för den abstrakta konstens fader. Inte för att hans verk i sig uppfattas som abstrakta, utan snarare för att han experimenterade med färg och former som kom att inspirera andra konstnärer. Särskilt inom den konstriktning som kom att kallas kubismen. Typiskt för kubistiska verk är att perspektiven kastas om så att du kan se föremålen och människorna ur alla vinklar på en gång.

Men för att göra något helt nytt – som konsten ofta gör – måste man också våga ifrågasätta det som är. Det blev dadaisternas mantra när de skapade vad de kallade antikonst. Konst kunde vara precis vad som helst, och ofta var den helt slumpmässig. Till skillnad från minimalisterna som ville skala bort allt det som de tyckte var onödigt. Man gillade stora tredimensionella och geometriska former som inte föreställde någonting. Konst var till för att upplevas, inte analyseras.

Och kanske är det det viktigaste du ska ta med dig idag. Glöm vad din gamla bildlärare sa. Glöm allt du hört om konstanalys. Glöm vad som sagts i den här filmen. Stanna upp. Titta, upplev, känn.

Konst är vad du gör det till.