Tidigare projekt


Bella Runes portal

För Västerås skapade Bella Rune 2020 appen Bella Runes portal som med den digitala tekniken Augmented Reality synliggjorde konstverket på mobilskärmen. Bella Rune föreslog härigenom möjliga och omöjliga platsspecifika skulpturer av de byggstenar och energier som finns i Västerås stadsrum. Verket utforskade gränsen mellan fysisk verklighet och en virtuell värld. För att ta del av konstverket kunde man ladda ner appen till sin mobil.

– Våra mobiler är scenen för våra publika jag, men här utspelar sig också det mest privata, vilket gör mobilen till det perfekta redskapet för att söka poetiska stigar i stadens gemensamma utrymmen, där privat och offentligt gnuggas. Den immateriella verkligheten är fri från tyngdlag, lukt och åldrande och inga tillstånd behöver sökas, så förslag kan testas i en gemensam klardrömmande stadsvandring, menar Bella Rune.

Bella Rune har tidigare arbetat med Augmented Reality i appen Konsekvensanalys, som ingått i utställningar på Thielska museet, Norrköpings konstmuseum, Konstmuseet i Norr, Oslo kunstforening, Arts Encounters Timisoara, och finns permanent installerad på Handelshögskolan i Stockholm. Appen Bella Rune ingick i utställningen Fabrics of Felicity på Garage museum i Moskva 2018.

Om Bella Rune
Bella Rune (född 1971) är konstnär och professor baserad i Stockholm. I Västerås är hon tidigare känd genom det offentliga konstverket Vattenapan på Lögarängsbadet som hon producerat ihop med konstnären Jonas Nobel.

Verket Bella Runes portal 2020 (visades till 2022) producerades inom ramen för arbetet med Västerås stads offentliga konst och utgjorde del i Region Västmanlands strategiska projekt Ett kulturliv för alla – Konst (EKFA) 2020.

Vem möblerar Västerås? – samtal om reklam och vinster i stadsmiljö

Under våren 2019 visades affischkonstverket Västerås stads avtal med Clear Channel (2019) på annonspelare i Västerås offentliga rum. Affischerna var specifikt producerade för Västerås av konstnären och grafiska formgivaren Maryam Fanni, som en samtida och lokal kommentar till Västerås konstmuseums pågående utställning Guerrilla Girls – feminism fakta och fuskpäls (Läs mer om verket längre ned på sidan under rubriken AFFISCHKONST I VÄSTERÅS OFFENTLIGA RUM). Genom verket synliggjorde Fanni företaget Clear Channels närvaro och pekade på två demokratiska frågor: dels vem som får bestämma över gestaltning och visuellt innehåll i staden, dels vem som får göra vinst på det offentligas domäner.

Med utgångspunkt i Maryam Fannis affischserie bjöd Västerås konstmuseum in till ett publikt samtal kring frågor som berör ägande i relation till gestaltning av staden, individens rätt till staden, nyliberaliseringen av offentligt rum och hur långt outsourcing kan och bör gå.

Samtalsdeltagare var: konstnären Maryam Fanni, Ståle Holgersen, forskare vid Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet och Catharina Gabrielsson, docent vid Arkitekturskolan KTH. Samtalet modereras av Anna Wignell, intendent offentlig konst inom Västerås stad. Programmet genomfördes i samarbete med Region Västmanland och Ett Kulturliv för alla – Konst.

För dig som inte var på plats så går det att lyssna på samtalet genom att trycka på play. Du kan även läsa mer om deltagarna nedan.


Maryam Fanni
är konstnär och grafisk formgivare och har länge intresserat sig för stadens offentliga rum. Hon doktorerar vid Högskolan för design och konsthantverk (HDK) i Göteborg. Verket Västerås stads avtal med Clear Channel, (2019) som gjordes som en del av Ett Kulturliv för alla – Konst, berättar om reklamplatsens premisser och avtalet mellan annonsföretaget Clear Channel och Västerås stad. Affischerna lyfter fram företagets egna ord, som talar om dominans och expansion, och ger exempel på motstånd som visar att det finns fler än ett sätt att möblera staden.

Catharina Gabrielsson, arkitekt och forskare vid KTH med en bakgrund som projektledare vid Statens konstråd, författare till avhandlingen Att göra skillnad: det offentliga rummet som medium för konst, arkitektur och politiska föreställningar (Stockholm: Axl Books 2006).

Ståle Holgersen, kulturgeograf och forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala Universitet, författare till avhandlingen The Rise (and Fall?) of Post-industrial Malmö: Investigations of City-crisis Dialectics (Lunds universitet, 2014).

Affischkonst I Västerås offentliga rum

Under perioden 7–14 april och 5–18 maj 2019, tog två olika affischkonstverk plats på de annonspelare som Västerås stad via avtal med företaget Clear Channel, upplåter i Västerås offentliga rum. Affischerna är specifikt producerade för Västerås av konstnärerna och grafiska formgivarna Maryam Fanni och Sara Kaaman, som en samtida och lokal kommentar till Västerås konstmuseums pågående utställning Guerrilla Girls – feminism fakta och fuskpäls som pågår 23 mars – 18 augusti 2019.

Affischkonsten tar avstamp i Guerrilla Girls ambition att på ett informativt och slagkraftigt sätt belysa konstvärldens maktstrukturer och genusrepresentation, genom att använ­da annonseringens och reklamens ofta tvetydiga språk. Till skillnad från Guerrilla Girls, som fokuserar på en konstvärld, så förhål­ler sig Maryam Fanni och Sara Kaaman till stadens offentliga rum. Vad är offentligt rum, vilka intressen styr här och hur ser individens rätt till det offent­liga rummet ut?

www och fasa
Godkänner du? Sara Kaamans affischserie www och fasa (som visades 5–18 maj ) behandlar relationen mellan intimitet och ägande på digitala plattformar. Texterna på affischerna består av utdrag ur användarvillkor och sekretesspolicys hos de digitala storföretagen Instagram, Facebook och Google. Villkor som de flesta människor snabbt godkänner genom att klicka ”Acceptera” och ”Godkänn”, utan att läsa eller begrunda vad dessa avtal faktiskt innebär.

www och fasa lyfter fram internet, och framförallt sociala medier, som en del av det offentliga rummet. Digitala rum är en osynlig infrastruktur som följer oss överallt när vi rör oss i staden – men vad innebär egentligen det utbyte som sker, när vi ger upp detaljer om våra liv, relationer och personligheter, i utbyte mot olika tjänster?

Västerås marknadsförs ofta som en teknikstad som ligger i framkant när det gäller digitalisering. En del av internets fysiska infrastruktur finns i Västerås, genom etableringen av Amazon Web Services datacenter. Samtidigt finns en paradox i relationen mellan hyllningar av digitaliseringens framväxt och det fysiska stadsrummet, där det senare oundvikligen förändras när allt fler tjänster förflyttas till internet.

Sara Kaaman är konstnär och grafisk formgivare. Hon ingår i det redaktionella kollektivet Girls Like Us och undervisar i grafisk design på Konstfack. Guerrilla Girls arbetar aktivistiskt med att synliggöra hur konstvärldens infrastrukturer och ekonomier omöjlig­gör en diversifierad konstvärld. Genom verket www och fasa vill Kaaman på ett liknande sätt belysa och medvetandegöra en osynlig infrastruktur och ekono­mi, som tränger sig in i vårt mest personliga när privata bilder, meddelanden och minnen delas på internet.

En av affischerna från  Sara Kaamans affischserie www och fasa (5–18 maj).

Västerås stads avtal med Clear Channel
Maryam Fannis affischserie Västerås stads avtal med Clear Channel (som visades 7-14 april) berör tematiskt premisserna för annonspelarna i staden. Alltfler städer i Sverige och i övriga världen tecknar avtal med företag som distribuerar utomhusreklam. Företagen säljer in sig genom att erbjuda möbler för utomhusmiljö som busskurer, toaletter och bänkar samt ekonomisk kompensation , för att i utbyte få sälja reklamplats på föremålen eller på annonsplatser avsedda för just ändamålet. Städer och kommuner slipper härigenom själva ansvara för möbler i det offentliga rummet, men förlorar samtidigt rätten att bestämma hur det ska gestaltas. Genom avtalen för­binder sig städerna till en utbredning av utomhusreklam, och upplåter det gemensamma för privata vinster.

Clear Channel är idag världens ledande företag för utomhusreklam, och Västerås stad har ett avtal med dem till och med 2025. Clear Channel har därmed rätt att bestämma vilket innehåll som visas på reklamplatserna. Genom verket ifrågasätter Fanni företagets närvaro och pekar på två demokratiska frå­gor: dels vem som får bestämma över gestaltning och visuellt innehåll i staden, dels vem som får göra vinst på det offentligas domäner. Affischerna lyfter fram fö­retaget Clear Channels egna ord, som talar om dominans och expan­sion, och visar samtidigt att det finns fler än ett sätt att möblera staden.

Maryam Fanni är konstnär och grafisk formgivare och har länge intresserat sig för stadens offentliga rum. Hon är för tillfället doktorand vid Högskolan för design och konsthantverk (HDK) i Göteborg.


Om projektet

Affischkonstprojektet som helhet är producerat på uppdrag av Västerås konstmuseum och finansieras med medel från EKFA (Ett kulturliv för alla – konst i Västmanland). Västerås konstmuseums syfte med affischkonsten är bland annat att bredda samtalet om det offentliga rummet som del i museiuppdraget att främja ”fri åsiktsbildning” samt att öppna möjligheter för konstnärer att verka med tillfälliga konstverk i det offentliga rummet.

Projektansvariga
Anna Wignell Intendent offentlig konst, Västerås konstmuseum
anna.wignell@vasteras.se, 021-392060
Katrin Ingelstedt, Intendent utställningar, Västerås konstmuseum
katrin.ingelstedt@vatseras.se, 021-392220

Ny interaktiv yta på konstmuseet

Under våren bjuder vi in besökare att bygga och skapa i konstmuseets första del. I den nya entrén kommer 185 pallar finnas tillgängliga för att stapla som man vill. Pallarna är en fortsättning på projektet Väntans torg av Nivå landskapsarkitekter och konstnären Beatrice Hansson.  I anslutning till pallarna finns en vägg med ramar där liten som stor får göra din egen teckning. Kom och skapa din egen konstutställning och påverka utformningen av vår nya entré!

Råby bygger tillsammans

Som en av 15 utvalda orter i Sverige, är stadsdelen Råby hemvist för regeringssatsningen Konst händer under 2017 och 2018. Statens konstråd blev genast nyfikna på Råbys unika historia med det stora lektältet Ballongen som flyttades hit från Moderna museet 1968. Med avstamp i Råbys moderna kulturarv, startar nu Konstfrämjandet Västmanland, Västerås konstmuseum och Statens konstråd arbetet med att återigen få konstnärer och råbybor att skapa tillsammans.

Den grundläggande tanken med projektet på Råby är att råbybor ska få vara med och formulera och bygga ett konstverk tillsammans med en inbjuden konstnär. Den praktiska gemensamma processen, ”byggandet tillsammans” är en tydlig länk mellan Ballongen och det aktuella projektet. Ambitionen 1968-69 var att det gemensamma bygget skulle stimulera inte bara en ny fysisk form, utan framför allt möjliggöra nya möten och relationer – en ”aktiv samverkan för gemenskap” som det uttrycktes. Konst Händer på Råby utforskar samma tes genom en serie praktiska experiment, utvecklade av en konstnär, tillsammans med råbyborna.

Konst händer på Råby planeras under 2017 och genomförs under 2017- 2018. Konstfrämjandet Västmanland, Västerås konstmuseum och Statens konstråd har inlett ett förberedande arbete för att under våren 2017 kunna presentera den utvalde konstnären.

Kontakt:
Patrick Kretschek, projektledare, Konstfrämjandet Västmanland
patrick.kretschek@konstframjandet.se

Peter Hagdahl, curator Statens konstråd
peter.hagdahl@statenskonstrad.se
070 780 06 06

Följ Konst Händer på Råby på webben!

Ballongen-lek på riktigt

Västerås stad har beslutat att avsätta 640 000 kronor ur sociala resursfonden till konstprojektet Ballongen – lek på riktigt. Projektet riktar sig till barn i stadens västra stadsdelar.

Projektet, som ensamt beviljats pengar 2015 av kommunstyrelsen, kommer att genomföras av Västerås konstmuseum i samverkan med flera andra parter, som även går in som medfinansiärer.

Konstprojektet Ballongen – lek på riktigt ger nytt kreativt utrymme för dagens barn på Råby. Precis som utgångspunkten Ballongen 1968, blir samtidskonstnären den kompetens som vägleder barn och ungdomars konstnärliga skapande.

Genom nya samarbeten mellan Västerås konstmuseum, Västmanlands läns museum, Konstfrämjandet Västmanland och Knytpunkten på Råby kommer barnens fria lek och skapande att återigen få en naturlig plats i stadsdelen.

Ursprunget – lektältet Ballongen på 60-taletDet sociala konstprojektet Ballongen – lek på riktigt tar sin utgångspunkt i lektältet Ballongen som restes på Råby i Västerås 1968-69. Bygglekplatsen i tältet kom direkt från Moderna Museet i Stockholm där den hade presenterats som utställningen Modellen,en modell för ett kvalitativt samhälle för en entusiastisk barnpublik och en förstummad vuxenpublik. Kunde barns lek verkligen vara lika viktigt och värdefullt som Picassos målningar?

Med hjälp av arkitekten och konstnären Palle Nielsen, Råbybor i alla åldrar och inte minst barnteaterkonsulenten Irma Sohlman fick utställningen ett nytt liv som en bygglek mellan husen på Råby. Frågan om barnens deltagande och lekens betydelse i samhället diskuterades flitigt under Modellen och Ballongen 1968. En fråga som är lika aktuell idag.

Deltagande parter i projektet

Västerås konstmuseum tillsammans med Västmanlands läns museum med stöd av Statens kulturråd, Knytpunkten på Råby med barnlotsverksamhet i de västra stadsdelarna och Konstfrämjandet Västmanland.

Bilder inifrån Ballongen på Råby 1968. Bilden är fri att användas men fotografens namn måste anges. Foto: Jan Jansson.

Om sociala resursfonden

Kommunfullmäktige har inrättat en social resursfond i Västerås. Syftet med den sociala resursfonden är att stimulera och skapa möjligheter att genomföra tidiga och förebyggande insatser som stödjer en långsiktigt hållbar, social samhällsutveckling. Insatserna ska bidra till måluppfyllelse och på sikt ge effektivare resursutnyttjande och minskade kostnader. Insatserna ska vara uppföljningsbara och stimulera till organisations- och verksamhetsöverskridande samarbete.

I Västerås finns en mångårig tradition av innovativa lösningar och ett brett tekniskt kunnande. Men här finns också det trygga och trivsamma Västerås. En stad där samverkan i olika former föder framgång. En stad där människan och tekniken lever i en framgångsrik symbios.

Möten med minnen

Västerås konstmuseum deltar i Möten med minnen, ett projekt där museer runt om i Sverige får hjälp att skapa specialanpassade program med interaktiva visningar för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. I dagsläget har ca 70 museer bekräftat sin medverkan i Möten med minnen och fler är på väg att ansluta sig. Syftet med Möten med minnen är att ge stimulans genom samtal och diskussioner kring museernas samlingar. Positiva upplevelser på ett museum bidrar också till att öka de demensdrabbades livskvalitet. Alzheimerfonden har huvudansvaret för Möten med minnen som genomförs i samarbete med Nationalmuseum, Demensförbundet och Svenskt demenscentrum. Projektet kommer att pågå fram till 2015 och är möjligt tack vare ett bidrag från Svenska PostkodLotteriet. Utbildningsseminarier och workshops hålls på plats hos museerna och leds av en konstpedagog från Nationalmuseum. Läs mer om Möten med minnen här!