I utställningen Serpentine Spine – I dialog med Ivan Aguéli väver litauiska konstnären Goda Palekaitė samman kulturella och historiska sammanhang med avstamp i ett intresse för konstnären Ivan Aguéli (1869–1917).
Goda Palekaitė, f. 1987 i Litauen, är konstnär och forskare. Hennes arbete kombinerar visuella, litterära, performativa och antropologiska metoder. Palekaitės konstnärliga praktik utvecklas ofta i långsiktiga projekt. Hon vill dels utforska bakomliggande politik för historiska berättelser, drömmar och kollektiv fantasi, dels sociala förutsättningar för kreativitet.
Om utställningen:
Under ett längre forskningsprojekt har Palekaitė lärt känna Aguéli. Genom närstudier av sparade brev har hon börjat kartlägga en ny bild av vad vi idag skulle kalla en interdisciplinär konstnär, d v s en konstnär som arbetar tvärvetenskapligt runt till exempel ett tema eller en frågeställning.
I utställningen tolkas Ivan Aguélis kontroversiella arv genom en personlig och samtida lins där Palekaitė skapat en fiktiv intimitet mellan sig själv och Aguéli. Genom språk och ljusinstallationer försöker hon kasta nytt ljus på ett mångbottnat konstnärskap där hon själv, i egenskap av nomad och konstnär känner en samhörighet. Hon intresserar sig för Aguélis intentioner, önskningar, fetischer och tvångstankar – där hon känner igen delar av sig själv. Med utgång i Aguélis intresse för mystisism och landskap har Palekaitė arbetat med glas och ljus som material för att skapa egna mystiska landskap. Dessa konstverk visas här för första gången.
Utställningens titel Serpentine Spine anspelar både på skolios, en krokig ryggrad, men samtidigt på ordet ryggrad som i karaktär, viljestyrka och kurage. Ryggraden svarar för styrka, uppriktighet och balans i livet likväl i det konstnärliga skapandet. Palekaitė har själv noterat att skoliosen fått henne att ifrågasätta medvetenheten både i kroppen och i praktiken. Då både Aguéli och Palekaitė själv lidit av skolios har hon börjat undersöka om en serpentinformad ryggrad kan ligga bakom beslutet att bli konstnär.
Goda Palekaitė har även, i samarbete med filmskaparen och konstnären Graham Kelly producerat filmen Swallower of Shades. Titeln Swallower of Shades har en dubbel betydelse och kan översättas med ”att svälja skuggan” eller att ”avstå från att uttrycka det som finns i skuggan”. Filmen handlar om fenomenet Egyptomania – en västerländsk orientalistisk företeelse, både historisk och samtida. En vurm och fascination för det antika Egypten – pyramider, obelisker, evigt liv, mumifiering och ändlösa hemligheter. Det går inte att fastslå när denna fascination tog sin början. Redan under antiken, 10 f.Kr. beslagtog den romerska kejsaren Augustus de första obeliskerna och transporterade dem till Rom. Egyptomania accelererade efter år 1799 med upptäckten av Rosetta-stenen av Napoleons trupper och dechiffreringen av hieroglyfer. Under 1800- och 1900-talet har orientalismen manifesterats i alltifrån vetenskap, politik, konspirationsteorier, film, litteratur, musik, arkitektur, bild- och scenkonst till vardagliga föremål.
Filmen Swallower of Shades är delvis filmad i Paris, den västerländska orientalismens huvudstad.
Filmen visas i Konstmuseets filmrum, Fokus På Film.
foto från Nationalmuseums arkiv
Om Ivan Aguéli:
Aguéli, född Johan Gustaf Agelii och senare även känd under namnet Abdalhadi Aqhili, var konstnär, född och uppvuxen i Sala. Han är idag en av den svenska konstens mest betydelsefulla förgrundsgestalter. Aguéli finns representerad i Västerås konstmuseums samling med både målningar, teckningar och skisser. Några av hans verk visas nu i Serpentine Spine.
Vid sidan av sitt konstnärskap levde han ett mångfacetterat liv. Han bodde periodvis i Frankrike och Egypten med resor till Ceylon (Sri Lanka) och Indien. Han var allt från religionsvetare, konstteoretiker, lingvist, författare, journalist till anarkist, orientalist och sufist.
Aguéli försökte öka den interkulturella medvetenheten och intog tydlig ståndpunkt mot islamofobi, men samtidigt kan hans fascination av orienten och sufismen ses som sprunget ur en kulturell exotism, något som var vanligt under det tidiga 1900-talet inom västerländska intellektuella kretsar och som kan vara så än idag.
Goda Palekaitė är den tredje konstnären i projektet Plein Air Residency, ett samarbete mellan Västerås konstmuseum och Art Lab Gnesta där tre nordiska/baltiska konstnärer har deltagit i en residensvistelse och nyproduktion av konst, med stöd av Nordisk kulturkontakt.
Goda Palekaitė
Serpentine Spine – In conversation with Ivan Aguéli
In the exhibition Serpentine Spine, Lithuanian artist Goda Palekaitė weaves together cultural and historical contexts, her interest in the artist Ivan Aguéli (1869–1917) providing the point of departure.
Aguéli, who was born Johan Gustaf Agelii and later also known by the name of Abdalhadi Aqhili, was a Swedish artist who was born and raised in Sala. Today he is one of the most important figures in the history of Swedish art. Aguéli’s work is represented in Västerås Konstmuseum’s collection with paintings, drawings, and sketches. Some of his works are on view now in Serpentine Spine.
Alongside his work as an artist, he lived a multifaceted life. He lived for periods in France and Egypt and traveled to Ceylon (Sri Lanka) and India. Among his many interests, Aguéli was a theologian, art theorist, linguist, author, journalist, anarchist, Orientalist, and Sufi.
Palekaitė learned all about Aguéli during the course of an extended research project. Through a close examination of historical letters, she has begun mapping out a new image of someone who would be known today as an interdisciplinary artist—that is, an artist who works in multiple disciplines on a particular theme, for example, or an issue.
Aguéli strove to increase intercultural awareness and took a clear stance against Islamophobia, but at the same time Palekaitė sees his fascination with the Orient and Sufism as products of cultural exoticism, which was common in Western intellectual circles during the early twentieth century and still persists to this day.
In this exhibition, Ivan Aguéli’s controversial legacy is interpreted through a personal and contemporary lens in which Palekaitė creates a fictional intimacy between herself and the artist. As a nomad and artist herself, she feels an affinity with Aguéli and uses language and lighting installations to try to shed new light on his enigmatic body of work. She is interested in his intentions, desires, fetishes, and obsessions, recognizing in him aspects of herself. Given Aguéli’s fascination with mysticism and landscape, Palekaitė has worked with glass and with light as a material to create her own mystical landscapes. The resulting artworks are on view here for the first time.
The title of the exhibition, Serpentine Spine, alludes to scoliosis, an abnormal curvature of the spine, but also to backbone in the sense of willpower and courage. Backbone gives us strength, honesty, and balance in life and in artistic creativity as well. Palekaitė has commented that scoliosis made her question consciousness both in her body and in her practice. Perhaps it was even her serpentine backbone that led to her becoming an artist.
Goda Palekaitė, born in Lithuania in 1987, is an artist and researcher. Her work combines visual, literary, performative, and anthropological methods. Palekaitė’s work as an artist is often structured around long-term projects. She examines both the politics that lie behind historical stories, dreams, and our collective imagination and the social preconditions for creativity.
In 2019–21 she was one of three Nordic/Baltic artists invited by Art Lab Gnesta and Västerås Konstmuseum to be an artist in residence and to make new works of art as part of an interdisciplinary collaboration.
The exhibition was produced for Västerås Konstmuseum.
Stillbild från Swallower of Shades, Goda Palekaitė och Graham Kelly 2023
Swallower of Shades (HD-video, 34 min)
The museum’s film room, Focus on Film, is screening a new film called Swallower of Shades that was created by Palekaitė in collaboration with artist and filmmaker Graham Kelly. The title has a double meaning that suggests either swallowing shade or keeping quiet about what might be found in the shadows. The film deals with the phenomenon of Egyptomania, a form of Western Orientalism, both historically and in the present day—a fixation and fascination with Ancient Egypt and its pyramids, obelisks, eternal life, mummies, and endless secrets. It is impossible to determine exactly when this fascination got started. As early as 10 BC, the Roman Emperor Augustus confiscated the first obelisks and transported them to Rome. Egyptomania took off in 1799 with the discovery of the Rosetta Stone by Napoleon’s soldiers and the subsequent deciphering of its hieroglyphics. During the nineteenth and twentieth centuries, Orientalism has been manifested in everything from science, politics, conspiracy theories, film, literature, music, architecture, fine art, and theater to everyday objects. The film Swallower of Shades was shot in part in Paris, the capital of Western Orientalism.
